Läser man skolvärden, nätupplaga eller papperstidning så kan man hitta en artikel om matematikutveckling och matematikkriser; Utveckling på lösa boliner.
"Elevernas resultat sjunker i nationella och internationella mätningar och högskolorna har svårt att hålla mattekurser på samma nivå som förr. Men är det en riktig kris för matematiken vi ser? För Gerd Brandell är mattekriser inte något speciellt nytt.
-Så länge jag varit med, har talet om kriserna återkommit, säger hon."
Gerd är universitetslektor och är mycket intresserad av matematik och genus samt hur man gör matematiken intressant. Hon är emot att sänka kraven på eleverna och deras kunskaper så sker på flera håll bland annat på gymnasienivå och universitetsnivå.
"-Matematik är lika viktigt som att kunna läsa och skriva. Det är helt fel att säga att nu har vi datorer som räknar åt oss, så nu behöver vi inte förstå. Tvärtom måste vi kunna värdera resultaten, säger Gerd Brandell."
Dessutom är hon mycket kritiskt till forskningen runt matematiken och dess utveckling. Planerna för hur man ska öka resultaten är svag enligt henne.
"Och nyligen presenterade regeringen sin halvmiljardsatsning på matematik, naturvetenskap och teknik de kommande tre åren. I år ska 87 miljoner gå till utvecklingsprojekt där grundskolor ska lära av varandra. Långsiktiga planer och samarbete med forskare saknas den här gången också, anser Gerd Brandell.
-Skolorna ska hitta bra modeller, som Skolverket och NCM ska sprida och propagera för. Ingenting talar för att den här sortens utvecklingsarbete fungerar, säger hon."
Det mest intressanta är att hon påstår att mattekriser i Sverige är inget nytt, tvärtom. Jag som upplever att dagens propaganda handlar om mattekris i skolvärlden, sjunkande kunskaper och diciplinära problem! Hm...
"På högskolan har kriserna kommit och gått. När högskolan byggts ut och studenterna blivit fler har krisen i matteutbildningen kommit som ett brev på posten, menar hon.
Det krävdes många nya platser när 40-talisterna ville bli akademiker på 1960-talet. Men studenterna hade svårt att klara tentorna. Det märktes framför allt på de naturvetenskapliga utbildningarna.
Först på 1970-talet kom mattekrisen till civilingenjörsutbildningen, där Gerd Brandell arbetade. Då hade intresset för högskolan minskat - färre sökte men det fanns fortfarande många platser. Civilingenjörsutbildningarna fick ta emot nya grupper. Och tentaresultaten sjönk. Läget stabiliserades på 1980-talet. Men 1990-talet innebar nya reformer på skolområdet, och högskolan började byggas ut igen."
Så vad handlar det om? Har vi kris eller inte?
en ovanlig dag idag
-
Tjena tjenixen allesammans :D
Idag har vi haft det rejält najs, vi har inte arbetat så mycket med matte.
Näpp, för istället har vi fått tilblaka våra utvärde...
14 år sedan
7 kommentarer:
Hej igen... Jag lade till länken hit och till Mattestudion. Mycket intressanta saker och jag brinner för mycket i skolan, men framför allt matematik och ITK.
Hej! Bloggar om bland annat entreprenöriellt lärande inom matematiken och hur tekniken kan underlätta för oss pedagoger att skapa bra stämning, kreativ miljö osv inom matematikundervisningen.
Kris och kris...Brandell säger även att gymnasieklasser inte kan läsa samma matematikkurser oavsett program utan att kurserna måste anpassas efter programmens inriktning. Detta trodde jag var en självklarhet, all undervisning inom tex ett IT-program bör färgas av det området för att få så relevant undervisning som möjligt. Min matteundervisning innehåller betydligt fler IT-relaterade projekt än vad som läses inom Hälsa o Idrottsprogram. Dock är det samma kurs, samma mål och samma betygskriterier. HUR vi når målen styrs dock inte och där måste varje lärare ta sitt ansvar.
/Peter - Ellwes Fisk
Öpedagogen: Kul och välkommen hit! Härligt att se att du är intresserad av ITK OCH matematik. Mera matematik!
Peter: entreprenöriellt lärande inom matematiken? intressant! tell me more, tell me more!
En annan sak, krisen som "alla" talar om är ju kanske beroende på att livsstilarna förändras, samhället förändras och lika så behoven. ?
Mera debatt!!!
/ mattehäxan
Av en slump var det en kvinna som anslöt sig till min blogg igår och gissa vad jag hittade:
http://matteutvecklingihoor.blogspot.com/
har ännu inte tittat på sidan, så det får du göra ;)
Öpedagogen: har redan lokaliserat den :-)
Nu har resultatet kommit och Gerd Brandell fick inte direkt fel...
Jag vet inte om ni har läst igenom ansökningarna, men det har jag och jag är inte imponerad. Självklart är 87 miljoner kronor egentligen väldigt lite i sammanhanget, men så som anslagen utfallit är det väldigt mycket pengar -- i sjön.
De lärare som författat ansökningsunderlagen är uppenbart inte kompetenta att leda matematikundervisning; så långt alla överens eftersom de vill lägga pengarna på sin egen kompetenshöjning. Uppenbart är då också att de inte är kompetenta att avgöra hur denna kompetenshöjning ska gå till och därmed inte lämpade att författa ansökningarna.
Skolverket borde istället bjuda in den riktiga akademiska världen (institutioner för pedagogik diskvalificeras således) samt näringslivet att inkomma med seriösa förslag till hur skolan i Sverige ska bli bättre på matematikundervisning.
Ett förslag som med visshet skulle tillföra oerhört mycket mer än gällande satsning på 87 miljoner vore att avsätta 10 miljoner på att ta fram ett datorbaserat läromedel i matematik (öppen källkod en självklarhet) som täcker alla matematikkurser i grundskolan och gymnasiet. Detta läromedel skulle sedan vara fritt att använda för alla. Denna engångssatsning på totalt 10 miljoner kronor skulle vara tämligen oansenlig i jämförelse med vad skolor och elevernas föräldrar årligen spenderar på mer eller mindre användbara matematikprogram till sina datorer.
Frågan jag ställer mig är varför Skolverket inte fattar vad som behövs utan frågar den som inget kan hur den ska bli bättre.
Skicka en kommentar